Historik

Under sina årliga resor till Rivieran hade Carl Henric och Gerda Hjelme-Lundberg tillfälle att se det intresse som de nya sporterna tennis och miniatyrgolf tilldrog sig bland de ledande samhällsskikten. I vårt eget land fick Båstadstennisen ett verkligt uppsving på 1920-talet tack vare bl.a. Ludvig Nobel och kung Gustav V. Det fanns alltså förebilder på nära håll, då Carl Henric Hjelme-Lundberg byggde två tennisbanor bakom Hjelmsjöudde år 1930.

Markområdet var inte det bästa för tennisbanor, varför mycket sten fördes dit. Omklädningshuset invid tennisbanan uppfördes i samma stil med gråstensmurar som de som vid denna tid uppfördes runt Hjelmsjöborg.

Tennisintresserade i Örkelljunga hade startat Örkelljunga Tennisklubb redan 1925. Det var lärarna Stensson och Elmgren vid Kommunala mellanskolan tillsammans med deras gode vän Holmberg på fabriken Hjelm som var initiativtagare. Ar 1927 hade man en enkel bana klar ute på Vången i Örkelljunga där de första klubbmästerskapen avhölls. När direktör Hjelme-Lundberg anlagt tennisbanorna i Hjelmsjö, var dessa av mycket bättre kvalitet. Tennisklubben fick lov att låna dem för en mindre avgift vid tävlingar och seriespel. Efter några år flyttades klubbens verksamhet helt och hållet över till banorna i Hjelmsjö.

Flera av de förnämsta tennisspelarna kom från Båstad och uppvisningsspelade i Hjelmsjö. Under någon tid bodde en svensk mästare i dubbel, Klintman från Malmö, på Udden. "Han var vänlig att träna Hugo Lincoln och mig", berättar Evert Andersson. Dessutom de som hade agentur för engelska klädesfirmor, Garell, Thorén och flera andra var toppspelare inom svensk tennis. Också Claes Hugoson i Örkelljunga, som spelat mot självaste Mr G., tillhörde de beundrade spelarna i Hjelmsjö.

(Texten hämtad från boken "Hjelmsjö", skriven av Nils Arvid Bringéus)